Fortsätt till huvudinnehåll
Hej blogg! Idag var jag och mamma på bio. Vi såg Berättelsen om Pi. Den var bra men hotell Transylvanien var bättre. Den såg jag också med mamma och vi skrattade först. När den kommer ut ska jag köpa den. Först skickade Maria ett sms på Whats app. Hon svarade på några som jag hade skickat. Mamma hade skrivit slutet men hon skrev fel. Hon skrev Whats up istället för Whats app. Hahahaa. Nu ska jag få mat. Spaghetti och lax. Rökta laxskivor, avocado. broccoli och mozzarellasallad. Ha en bra söndag<3

Kommentarer

Alexandra sa…
det är alltid lika kul att läsa i din blogg..
åhh bio det vill jag med gå på.. men det hinns aldrig med.. :P

ha det gött
// alexandra, Eddy och barnen
28 januari 2013 kl. 07:12
Anonym sa…
Hej!
Jag tyckte också att Hotel Transylvaninen var bättre:))
Kram ma
28 januari 2013 kl. 12:28
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hej blogg! Idag ska vi baka. Kladdig chokladtårta. Efter det kommer Maria och Zandra hit och vi ska äta det jag har bakat. Efter Maria och Zandra kommer Thomas och Karin hit och äter lamm för vi ska grilla för sista gången. Anders och Molly är här nu. Thomas är också här. Toodeloo Lisa
4 kommentarer
Läs mer
Hej blogg! I helgen var min moster Ami här. Först på fredagen fick hon sin present. Det är en tshirt med en hund med solglasögon på. Och så står det TO COOL FOR YOU. Sen på lördagen åkte vi till Frölunda Torg. Vi gick först in på New Yorker och köpte kläder. Vi hälsade med på Maria på Barista. Sen köpte vi med skor till mig. Pappa passade Sebbe. På söndag åkte Ami hem. Vi åt rostbiff som Patrik hade lagat. Han ska vara med i Mästerkocken. Kram Lisa
3 kommentarer
Läs mer

Today...

Fan. Sen den dagen på spårvagnen när jag fick reda på att Michael skulle flytta så har jag vetat om att det skulle bli jobbigt. Men att det skulle bli så här jobbigt det hade jag ingen aning om. Jag har ett sår på min hand för att jag inte ville gråta i kyrkan. Jag körde in nageln djupt i handen. Men när jag tog emot nattvarden så brast det iaf. Han la handen på mitt huvud och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men jag tryckte in nageln hårdare i handen. Jag tackade och ställde mig upp och gick långsamt därifrån. Senare sa Philip att man kunde se hur ledsen jag var och hur nära jag hade till tårarna. Jag gick ostadigt och såg helt sammanbiten ut. Sanningen är att jag fick koncentrera mig det fullaste för att gå utan att gråta ner till min plats. Där satt jag och tryckte in nageln i handen. Tills Leif började prata. Då brast det igen. Linda såg mig, som alltid, och gav mig en pappersnäsduk. Sen gick Michael ut i processionen och han såg mig också men jag vände bort blicken. Jag var ...
4 kommentarer
Läs mer