Fortsätt till huvudinnehåll

Nakenbilder på Bosse på norra strå

Jag förstår inte.

Jag har haft ruskigt ont i ryggen i två dagar nu. Igår hade jag så ont att jag var på väg att svimma ett par gånger. Konstigt nog blev det bättre när Adde kom hit. Du har bra inverkan på mig, du får komma hit oftare :)<3
Men idag hade jag ont igen. Inte fullt så ont som igår men det kändes ju fortfarande. Det får mig liksom att vilja sluta i dansen. Jag kan börja i en annan sport eller kanske en annan dans som inte är på lika hög nivå som jag dansar i nu. För min egen del så spelar det ingen större roll för jag tycker inte att det är värt att gå två timmar extra i veckan om jag får ont av det. Dessutom ska jag läsa matte C på onsdagar i långedrag, förmodligen 2-3 timmar. Då får jag ingen ledig dag i veckan och då är det jävligt skönt att ha två andra dagar där jag bara gå två timmar också.

Men frågan är vilken sport jag ska börja i då. Dans är ju roligt och det är väldigt bra träning men frågan är om jag kan gå från den nivån jag dansar i nu till nybörjardans igen... Annars kan jag ju börja i badminton igen, det är asroligt, men jag tyckte inte det var så roligt när jag gick i det. Om jag däremot har en badmintonpartner som vill spela typ en eller två timmar i veckan så funkar ju det med, någon som är på? Studenter har rabatt på fjäderborgen ;)

Mamma sa att jag skulle ge mina övningar en vecka till och sen skulle vi ringa till sjukgymnasten. Mamma var orolig att jag skulle behöva röntga ryggen och kolla att allt sitter rätt. Men det borde det göra, jag menar jag har inte gjort något som skulle kunna ändra på hur det sitter i ryggen och jag har inte haft problem förut. Det är ju på grund av cheerleadingen som jag har ont, det måste det vara eftersom jag inte hade ont innan och det var dagen efter den första träningen som jag höll på att svimma vid mitt skåp i skolan pga min rygg.

AAAH FUCK JAG AVLIDER

Nu ska jag fortsätta på min rapport.

Ha en bra Torsdag<3

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Today...

Fan. Sen den dagen på spårvagnen när jag fick reda på att Michael skulle flytta så har jag vetat om att det skulle bli jobbigt. Men att det skulle bli så här jobbigt det hade jag ingen aning om. Jag har ett sår på min hand för att jag inte ville gråta i kyrkan. Jag körde in nageln djupt i handen. Men när jag tog emot nattvarden så brast det iaf. Han la handen på mitt huvud och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men jag tryckte in nageln hårdare i handen. Jag tackade och ställde mig upp och gick långsamt därifrån. Senare sa Philip att man kunde se hur ledsen jag var och hur nära jag hade till tårarna. Jag gick ostadigt och såg helt sammanbiten ut. Sanningen är att jag fick koncentrera mig det fullaste för att gå utan att gråta ner till min plats. Där satt jag och tryckte in nageln i handen. Tills Leif började prata. Då brast det igen. Linda såg mig, som alltid, och gav mig en pappersnäsduk. Sen gick Michael ut i processionen och han såg mig också men jag vände bort blicken. Jag var ...
Hej blogg! Idag ska vi baka. Kladdig chokladtårta. Efter det kommer Maria och Zandra hit och vi ska äta det jag har bakat. Efter Maria och Zandra kommer Thomas och Karin hit och äter lamm för vi ska grilla för sista gången. Anders och Molly är här nu. Thomas är också här. Toodeloo Lisa

Today I realized just how much I'm going to miss him

Idag träffade jag dom nya konfirmanderna. Onsdagsgruppen. Det var rätt roligt att träffa dom faktiskt..dom verkade rätt okej. Rätt, rätt... Idag insåg jag hur mycket jag kommer sakna Michael. Jag satt där i fotöljen och försökte hänga med på vad Linda sa till konfirmanderna, försökte vara en bra ledare och komma med roliga små kommentarer. Men mina tankar flög iväg till min egna lilla värld hela tiden. Den där lilla världen där jag får precis som jag vill och önskar. Där jag alltid står i första hand. Där inte Blå kommer före. Där jag inte lever i Blå's skugga. Men så kommer Michael in i rummet och han fångar min uppmärksamhet. Han tittar runt på alla nya ansikten, fångar min blick och ler finurligt. Han sätter sig på en högtalare och ler tyst åt allt. Försöker att inte synas, men det fungerar inte. Han är alltid den som syns, den man lägger märke till mest. Dom nya konfirmanderna tittar nyfiket på han som kom in utan att säga något. Det får mig att tänka tillbaka på den där helt v...