Hej alla!
Nu har jag fått nya framtänder. Dom känns bra. Nu känner jag alltid på dom med tungan. Jag ska dit igen och få ner några andra tänder. Slipa ner dom så dom inte är för långa. När jag skulle gå upp i torsdags från stolen hjälpte min tandsköterska mig. För hon ville det. Hon är bra. Jag tycker att min tandläkare liknar älvkungen i Sagan om ringen. Han som är pappa till Arwen.
Nu har vi sett om hela Sagan om ringen filmerna. Sagan om ringen, Sagan om de två tornen och Sagan om konungens återkomst. Haha mamma gillar dom jättemycket. Även om vi har alla filmer och böcker och det är mammas gamla böcker.
Igår bakade jag. Scones och bananpaj. Sconesen är goda. Från Jamie Olivers recept. Idag ska jag smaka på bananpajen. Mamma gjorde det igår och hon sa att den var sådär. Så jag är lite orolig. Hoppas att den blir godare nästa dag.
På lördag ska vi åka till Åre. Det ska bli roligt. Jag har köpt nya kläder. På förmiddagen får jag bada i en inomhuspool och på eftermiddagen får jag åka skidor. Det som jag kommer åka kallas för skicart. Jag tror att det är en stol som är lite bakåt fälld och bakom stolen är det en lärare som åker. Jag gillar ju att åka skidor och snowboard för jag är van.
Tuudeluu
Fan. Sen den dagen på spårvagnen när jag fick reda på att Michael skulle flytta så har jag vetat om att det skulle bli jobbigt. Men att det skulle bli så här jobbigt det hade jag ingen aning om. Jag har ett sår på min hand för att jag inte ville gråta i kyrkan. Jag körde in nageln djupt i handen. Men när jag tog emot nattvarden så brast det iaf. Han la handen på mitt huvud och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men jag tryckte in nageln hårdare i handen. Jag tackade och ställde mig upp och gick långsamt därifrån. Senare sa Philip att man kunde se hur ledsen jag var och hur nära jag hade till tårarna. Jag gick ostadigt och såg helt sammanbiten ut. Sanningen är att jag fick koncentrera mig det fullaste för att gå utan att gråta ner till min plats. Där satt jag och tryckte in nageln i handen. Tills Leif började prata. Då brast det igen. Linda såg mig, som alltid, och gav mig en pappersnäsduk. Sen gick Michael ut i processionen och han såg mig också men jag vände bort blicken. Jag var ...
Kommentarer