Hej alla!
Nu har jag haft 2 träningsveckor med Gabor på Move and Walk. Han är rolig. Han visste inte att jag är van att dansa för när vi skulle dansa så var jag snabb med att lägga armen runt hans axlar. Han sa: "Oj du kan dansa!". Jag har inte sagt något än men nästa gång ska jag säga att jag dansade i gymnasiet, så jag är van. Haha vi tog också några dansbilder. Där ser vi allvarliga ut. Utom en, då skrattar jag. I höst ska jag träna med honom igen. Jag får den träningen för jag har Move and Walk som assistansbolag. Så jag får välja på antingen träningsveckor eller att han kommer hit och är här i några timmar. Så det var mina första träningsveckor på Move and Walk. Annars har han kommit hit. Förresten, av misstag, så kände jag på Gabors muskler. Han är stark!
Sen ska jag till Spanien. Dom har öppnat ett nytt träninsställe. 20 minuter ifrån Malaga i stället för i Marbella. Där kommer Anna att vara. Hon och Gabor är mina favoriter. Jag gillar Anna för alltid när jag går så är hon beredd att fånga mig om jag ramlar. Där har jag aldrig förut varit så det kommer att bli lite intressant. Speciellt eftersom det är inte som CFS, nästan bara ett träninshotell. Det är ett hotell med runt 300 rum. Vi ska bo i en juniorsuite. Så jag och en assistent får ett rum. Mamma och pappa får sova i soffan. Det är tur för den går att fälla ut. Först åker jag ner med mamma och Linn. Sen byter dom. Mamma byter med pappa och Linn byter med Paulina. Så jag åker ner med mamma och Linn och hem med pappa och Paulina.
Förresten så har jag en ny svart ring! Den är fin. Jag fick den av mamma som köpte den i Norge. Den är svart med lite silver på. Jag gillar den. Jag har ofta på mig den.
Kramiz
Fan. Sen den dagen på spårvagnen när jag fick reda på att Michael skulle flytta så har jag vetat om att det skulle bli jobbigt. Men att det skulle bli så här jobbigt det hade jag ingen aning om. Jag har ett sår på min hand för att jag inte ville gråta i kyrkan. Jag körde in nageln djupt i handen. Men när jag tog emot nattvarden så brast det iaf. Han la handen på mitt huvud och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men jag tryckte in nageln hårdare i handen. Jag tackade och ställde mig upp och gick långsamt därifrån. Senare sa Philip att man kunde se hur ledsen jag var och hur nära jag hade till tårarna. Jag gick ostadigt och såg helt sammanbiten ut. Sanningen är att jag fick koncentrera mig det fullaste för att gå utan att gråta ner till min plats. Där satt jag och tryckte in nageln i handen. Tills Leif började prata. Då brast det igen. Linda såg mig, som alltid, och gav mig en pappersnäsduk. Sen gick Michael ut i processionen och han såg mig också men jag vände bort blicken. Jag var ...
Kommentarer
jasså ska Gabor till spanien,
muskelmannen.
Då kan ni ta en vals,
Amita