Fortsätt till huvudinnehåll

Katterna!

Jag hittade till en spännande matblogg häromdagen, http://kaffekokarkokboken.blogg.se
Kolla in den, den är rolig!

Men denna tjejen har två missar av den bästa rasen i världen, Siames!

Ni som har läst vet ju att jag har två stycken siameser hemma, och jag fick frågan vart man kunde läsa om mina missar. Dom har ju tidigare funnits med på hemsidan http://www.ivanthes.se, som var min mammas och min morbrors uppfödning förut. Men mamma slutade, och eftersom båda katterna är kastrater och inte ställs ut, så finns dom inte med där längre. Så jag fick helt enkelt sätta mig ner och skriva om dom!

Först har vi killen: Ivanthes Mmolle.


Hemma går han ju bara som Molle.
Han är 5 år gammal och han är en brunmaskad siames. Han är riktigt stor, som man kan se här:


Molle är faktiskt väldigt dum. Jag har allvarligt sett honom hoppa rakt in i väggen när han jagade en fluga. Men vi älskar honom ändå, för det är en riktigt gosig katt. Mollestolle, Molle sammetstass och Mollisen är bara några av namnen han lystrar till <3


Sen har vi min kattamell:


Hennes hela namn är Weekos Milady Queen of Ivanthes. Men hon kallas bara Millan hemma :)
Detta är min katt, min första egna kattamell. Hon är 10 år och väldigt pigg. Hon är en blåsköldpaddstabby. Hon är helt knäpp, hon kan rusa in i ett rum, titta sig omkring och sen rusa ut igen. Sen älskar hon att ligga under täcket och sova men det kan bli lite för varmt ibland:


Idag upptäckte jag en sak med henne faktiskt. Hon, som alla andra katter (och hundar för den delen) älskar att bli kliad vid svansroten. Men idag när jag gjorde det så började hon slicka i luften. Så jag höll fram min andra hand och så började hon slicka på den. Helskum är hon. Men bästa katten i världen. När jag kommer hem från skolan hör man henne komma ner till köket och jag säger "Hej min Älskling!" och hon svarar MAAAAAAAOOOOOOOOOO!
Underbara lilla katt<3

Sen tänkte jag visa en snabb bild på vår tredje katt som vi var tvungna att avliva för ett tag sen. Drottningen i huset. Sally:


Hon blev 11 år och vi tror att njurarna slutade funka. Hon åt inte mycket, utan satt mest vid vattenskålen och väntade på att bli törstig. Annars låg hon i en gästsäng under täcken och mös. Stackarn. Vila i frid liten<3


Sådär ja! Nu vet ni mer om mina små som förgyller min vardag. Jag har ju självklart två underbara små tibbar men dom får vi ta någon annan gång ;)

Pussar på er
Ciao<3

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Today...

Fan. Sen den dagen på spårvagnen när jag fick reda på att Michael skulle flytta så har jag vetat om att det skulle bli jobbigt. Men att det skulle bli så här jobbigt det hade jag ingen aning om. Jag har ett sår på min hand för att jag inte ville gråta i kyrkan. Jag körde in nageln djupt i handen. Men när jag tog emot nattvarden så brast det iaf. Han la handen på mitt huvud och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men jag tryckte in nageln hårdare i handen. Jag tackade och ställde mig upp och gick långsamt därifrån. Senare sa Philip att man kunde se hur ledsen jag var och hur nära jag hade till tårarna. Jag gick ostadigt och såg helt sammanbiten ut. Sanningen är att jag fick koncentrera mig det fullaste för att gå utan att gråta ner till min plats. Där satt jag och tryckte in nageln i handen. Tills Leif började prata. Då brast det igen. Linda såg mig, som alltid, och gav mig en pappersnäsduk. Sen gick Michael ut i processionen och han såg mig också men jag vände bort blicken. Jag var ...
Hej blogg! Idag ska vi baka. Kladdig chokladtårta. Efter det kommer Maria och Zandra hit och vi ska äta det jag har bakat. Efter Maria och Zandra kommer Thomas och Karin hit och äter lamm för vi ska grilla för sista gången. Anders och Molly är här nu. Thomas är också här. Toodeloo Lisa

Today I realized just how much I'm going to miss him

Idag träffade jag dom nya konfirmanderna. Onsdagsgruppen. Det var rätt roligt att träffa dom faktiskt..dom verkade rätt okej. Rätt, rätt... Idag insåg jag hur mycket jag kommer sakna Michael. Jag satt där i fotöljen och försökte hänga med på vad Linda sa till konfirmanderna, försökte vara en bra ledare och komma med roliga små kommentarer. Men mina tankar flög iväg till min egna lilla värld hela tiden. Den där lilla världen där jag får precis som jag vill och önskar. Där jag alltid står i första hand. Där inte Blå kommer före. Där jag inte lever i Blå's skugga. Men så kommer Michael in i rummet och han fångar min uppmärksamhet. Han tittar runt på alla nya ansikten, fångar min blick och ler finurligt. Han sätter sig på en högtalare och ler tyst åt allt. Försöker att inte synas, men det fungerar inte. Han är alltid den som syns, den man lägger märke till mest. Dom nya konfirmanderna tittar nyfiket på han som kom in utan att säga något. Det får mig att tänka tillbaka på den där helt v...