hej blogg! thomas är här. han tycker att han är sjuk så han stannar hemma. jag har gått idag. mamma var med och grät. jag gick igår med och då grät hon med. för hon tyckte att det var roligt. jag hade besök igår. mikael, maria och angelica var där. mikael gav mig en bok och en tavla och ett v för vänskap, och det stog det på.
hejdå kram Lisa
Fan. Sen den dagen på spårvagnen när jag fick reda på att Michael skulle flytta så har jag vetat om att det skulle bli jobbigt. Men att det skulle bli så här jobbigt det hade jag ingen aning om. Jag har ett sår på min hand för att jag inte ville gråta i kyrkan. Jag körde in nageln djupt i handen. Men när jag tog emot nattvarden så brast det iaf. Han la handen på mitt huvud och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men jag tryckte in nageln hårdare i handen. Jag tackade och ställde mig upp och gick långsamt därifrån. Senare sa Philip att man kunde se hur ledsen jag var och hur nära jag hade till tårarna. Jag gick ostadigt och såg helt sammanbiten ut. Sanningen är att jag fick koncentrera mig det fullaste för att gå utan att gråta ner till min plats. Där satt jag och tryckte in nageln i handen. Tills Leif började prata. Då brast det igen. Linda såg mig, som alltid, och gav mig en pappersnäsduk. Sen gick Michael ut i processionen och han såg mig också men jag vände bort blicken. Jag var ...
Kommentarer
alla dina framsteg glädjer mig.. och jösses har du gåtränat. helt otroligt vad duktik och stark du är..
kan säga attjag fick tårar i ögonen när jag läste :)
fortsätt kämpa och glöm inte vila. du är grym
puss i pannan
alexandra