Hejsan!
Nu är min faster Ann här. Hon har varit här i 5 dagar och ska åka hem idag. Vi har varit på backaplan och frölunda torg i helgen. Jag har köpt mycket. Nya skor, ett linne, målarfärg att måla på kläder med, ny nässpray, yoghurt, en ny papperskorg, en ny deo. Det kanske är mer.
Snart kommer Thomas ut med sushi. Mmm jag älskar sushi. Med avokado och lax. Det kommer att bli gott. Han har med sig Karin och Ellis. Hon har inte blivit så gammal än så hon kan titta på allt hon är nyfiken på. Som Alvin. Haha när han har varit här är mamma alltid trött.
Nu, om jag hinner, ska jag måla. På mitt linne. Det ska vara ett linne med en groda på och så ska det stå MOS. Mitt favoritdjur och mitt smeknamn. Hoppas den blir bra.
Imorgon ska jag baka. Cupcakes efter mitt kladdkakerecept. Chokladmuffins med vit chokladglasyr. Vi får se om det blir gott.
Kramiz
Fan. Sen den dagen på spårvagnen när jag fick reda på att Michael skulle flytta så har jag vetat om att det skulle bli jobbigt. Men att det skulle bli så här jobbigt det hade jag ingen aning om. Jag har ett sår på min hand för att jag inte ville gråta i kyrkan. Jag körde in nageln djupt i handen. Men när jag tog emot nattvarden så brast det iaf. Han la handen på mitt huvud och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men jag tryckte in nageln hårdare i handen. Jag tackade och ställde mig upp och gick långsamt därifrån. Senare sa Philip att man kunde se hur ledsen jag var och hur nära jag hade till tårarna. Jag gick ostadigt och såg helt sammanbiten ut. Sanningen är att jag fick koncentrera mig det fullaste för att gå utan att gråta ner till min plats. Där satt jag och tryckte in nageln i handen. Tills Leif började prata. Då brast det igen. Linda såg mig, som alltid, och gav mig en pappersnäsduk. Sen gick Michael ut i processionen och han såg mig också men jag vände bort blicken. Jag var ...
Kommentarer