Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 05 - Vad är kärlek

Jaa..

jag har faktiskt försökt skriva detta inlägget huuuur många gånger som helst, men jag har aldrig lyckats! Jag tycker att det är så sjukt svårt att beskriva vad kärlek är för mig.

När jag tänker att kärlek är något bra så tänker jag sen att kärlek kan också vara dåligt, men då kanske det inte är kärlek och så tänker jag fram och tillbaka tills jag blir helt snurrig.

Så jag har bestämt mig för att kärlek är en känsla, som man alltid känner igen. För mig är kärleken en god vän som jag känner mycket väl till, och när jag utvecklar en ny kärlek är det som ett kärt återseende. Typ. Jag känner kärlek varje dag till människor och saker och djur.

Om jag ska vara ärlig så känner jag kärleken som en typ levande varelse. Typ som man ibland kan känna att det är någon som tittar på en ni vet? Så känner jag ibland när kärleken är omkring mig.

Gudar, det lät som jag är typ helt schizofren nu men eh...aa...

Det är faktiskt jättesvårt att beskriva vad kärlek är... Försök själva! Vad är kärlek för er?


Här är några av mina största kärlekar iaf. Dom som jag har bilder på heh :3









Och min älskling får en bild till bara för att han är så söt<3



ciao<3

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nu har jag bara mamma kvar. Pappa har somnat in. Kan ni berätta hur man gråter utan tårar? Det kommer inga tårar längre. Men jag har känslan kvar. Pappa skulle i år bli 68 år. Så han blev 67,5 år gammal. Jag saknar honom mycket
Hej blogg! Idag var jag och mamma på bio. Vi såg Berättelsen om Pi. Den var bra men hotell Transylvanien var bättre. Den såg jag också med mamma och vi skrattade först. När den kommer ut ska jag köpa den. Först skickade Maria ett sms på Whats app. Hon svarade på några som jag hade skickat. Mamma hade skrivit slutet men hon skrev fel. Hon skrev Whats up istället för Whats app. Hahahaa. Nu ska jag få mat. Spaghetti och lax. Rökta laxskivor, avocado. broccoli och mozzarellasallad. Ha en bra söndag

Today...

Fan. Sen den dagen på spårvagnen när jag fick reda på att Michael skulle flytta så har jag vetat om att det skulle bli jobbigt. Men att det skulle bli så här jobbigt det hade jag ingen aning om. Jag har ett sår på min hand för att jag inte ville gråta i kyrkan. Jag körde in nageln djupt i handen. Men när jag tog emot nattvarden så brast det iaf. Han la handen på mitt huvud och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men jag tryckte in nageln hårdare i handen. Jag tackade och ställde mig upp och gick långsamt därifrån. Senare sa Philip att man kunde se hur ledsen jag var och hur nära jag hade till tårarna. Jag gick ostadigt och såg helt sammanbiten ut. Sanningen är att jag fick koncentrera mig det fullaste för att gå utan att gråta ner till min plats. Där satt jag och tryckte in nageln i handen. Tills Leif började prata. Då brast det igen. Linda såg mig, som alltid, och gav mig en pappersnäsduk. Sen gick Michael ut i processionen och han såg mig också men jag vände bort blicken. Jag var ...