Hej bloggen!
Den teatern jag var på igår var jätterolig. Det var en musikal. Dom sjöng ofta. Den hette Familjen Adams. Jag kände igen en killes röst. Han som är pappan i Familjen Adams (Claes Malmberg). Han som är bror till pappan vet jag att han är känd (Lasse Kroner). Efter musikalen fick Maria sina paket. Sina födelsedagspaket. Mitt paket var ifrån Spanien.
Nu tittar jag på Narnia på Youtube. Jag har sett den förut men nu tränar jag upp min engelska genom att se den utan svensk text. Så jag förstår nästan allt.
På onsdag kommer mina kompisar hit. Då ska dom få sina julklappar. Tiihii dom är också från Spanien.
Vi har sett Harry Potter 1. De vises sten. Nu ska vi se om alla.
Snart ska vi till Italien. Så i morgon ska jag börja packa. Först ska vi sova på ett hotell nära flygplatsen. Sen, tidigt nästa dag, flyger vi. Vi ska vara borta till den 27e.
Tuudeluu
Fan. Sen den dagen på spårvagnen när jag fick reda på att Michael skulle flytta så har jag vetat om att det skulle bli jobbigt. Men att det skulle bli så här jobbigt det hade jag ingen aning om. Jag har ett sår på min hand för att jag inte ville gråta i kyrkan. Jag körde in nageln djupt i handen. Men när jag tog emot nattvarden så brast det iaf. Han la handen på mitt huvud och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men jag tryckte in nageln hårdare i handen. Jag tackade och ställde mig upp och gick långsamt därifrån. Senare sa Philip att man kunde se hur ledsen jag var och hur nära jag hade till tårarna. Jag gick ostadigt och såg helt sammanbiten ut. Sanningen är att jag fick koncentrera mig det fullaste för att gå utan att gråta ner till min plats. Där satt jag och tryckte in nageln i handen. Tills Leif började prata. Då brast det igen. Linda såg mig, som alltid, och gav mig en pappersnäsduk. Sen gick Michael ut i processionen och han såg mig också men jag vände bort blicken. Jag var ...
Kommentarer