måndag 5 maj 2008

<3

Hur perfekt kan en människa vara?
Hur underbar är man när man rör upp så mycket känslor hos dom man träffar?
Hur fantastisk får man egentligen lov att vara?
Gud måste ha tänkt efter riktigt ordentligt när han skapade dig...

Jag saknar dig som fan!!
Jag vet inte hur många tårar jag fällt över att du inte är här hos mig men jag vet att det kommer falla många mer
Varför är du inte här?
Varför träffar jag någon som dig på en plats där jag aldrig kommer se dig igen?

Det jobbigaste är att du förmodligen hittar någon annan medans jag gråter över något som aldrig fanns

Jag vill tillbaka till den där kvällen när vi satt med armarna om varandra och såg solen gå upp.
Jag vill tillbaka till den där dagen när vi hade vattenkrig vid muren.
Jag vill tillbaka till den där kvällen när vi satt och pratade om allt och inget under stjärnorna.
Jag vill tillbaka till den där platsen där jag träffade den där pojken.
Den där pojken som rörde upp så mycket känslor så att jag sitter och gråter för 150:e gången.
Nu är det verkligen på riktigt.
Jag är tillbaka i mitt gamla liv där du inte är med.



Vi håller kontakten.
Vi hörs av med sms och msn.
Tänk inte på att vi inte ses mer.
Uppskatta det vi hade tillsammans.
Gråt inte mer nu.

Det var det sista du sa till mig innan du log mot mig och gick iväg till din buss.
Jag vill inte känna så här. Det är så jävla jobbigt!!
Jag kan inte sluta gråta, tårarna tar inte slut.
Jag kan inte ens säga att jag älskar dig för tiden vi hade tillsammans var för kort.

Men du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta.
Den perfekta pojken från Holland.
Philippe<3

Inga kommentarer: