Fortsätt till huvudinnehåll

So deep that it didn't even bleed

Hejsan!

Jag står just nu och väntar på att mina muffins ska bli klara. Gaah jag är så dålig på att inte äta gottis! Men imorn ska jag både ta med hundarna på promenad och springa på crosstrainern i 20-30 minuter.


Ooh nu piper det!¨

Ash inte klart än, behövde några minuter till :)

Jag gör alltid muffins och kladdkaka efter samma recept, så det är inprintat i mitt huvud:

2 ägg
2 1,5 dl socker
2 dl vetemjöl
4 msk kakao
2 tsk vaniljsocker
100 g smör

ev. några chokladbitar efter smak

blanda socker och ägg poröst. Blanda ihop alla torra ingredienser vid sidan. Smält smöret och eventuellt chokladen. Mixa ihop allt. Smaka av i slutet, och lägg i den hemliga ingrediensen: MJÖLK
En skvätt bara.

Sätt in i ugnen på 225 grader i 7-15 minuter. det blir U-N-D-E-R-B-A-R-T


Här är resultatet!





mmmm! Fast jag var nog lite för ivrig med att ta ut dom, dom är lite väl kladdiga :P Men men! Goda som få!

Dessa är perfekta när pojkvännen inte sover hos en :)
hatar när han inte gör det, vill ju ha en varm och mysig famn att krypa in i och somna med massa pussar....

Men men det är väl livet i guess..

Nej ha det bra hörni.
Ciao<3

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nu har jag bara mamma kvar. Pappa har somnat in. Kan ni berätta hur man gråter utan tårar? Det kommer inga tårar längre. Men jag har känslan kvar. Pappa skulle i år bli 68 år. Så han blev 67,5 år gammal. Jag saknar honom mycket

Tävling!

Ash har inte uppdaterat om min födelsedagshelg! Har inte orkat haha men ska göra det idag, *lovar* Men först måste jag visa tre plagg ifrån phoenixtshirt , eftersom jag är med och tävlar i fokis blogg Den första är denna: Hur cool är inte den då? Sen denna: Chuck Norris ftw! Fast jag tänkte mer på Andreas än på mig när jag såg den xD Sist denna: NINJA! Om jag vinner så vill jag ha dessa! Den första i Small, den andra i Medium herr och den tredje i Small. Ciao

Today...

Fan. Sen den dagen på spårvagnen när jag fick reda på att Michael skulle flytta så har jag vetat om att det skulle bli jobbigt. Men att det skulle bli så här jobbigt det hade jag ingen aning om. Jag har ett sår på min hand för att jag inte ville gråta i kyrkan. Jag körde in nageln djupt i handen. Men när jag tog emot nattvarden så brast det iaf. Han la handen på mitt huvud och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men jag tryckte in nageln hårdare i handen. Jag tackade och ställde mig upp och gick långsamt därifrån. Senare sa Philip att man kunde se hur ledsen jag var och hur nära jag hade till tårarna. Jag gick ostadigt och såg helt sammanbiten ut. Sanningen är att jag fick koncentrera mig det fullaste för att gå utan att gråta ner till min plats. Där satt jag och tryckte in nageln i handen. Tills Leif började prata. Då brast det igen. Linda såg mig, som alltid, och gav mig en pappersnäsduk. Sen gick Michael ut i processionen och han såg mig också men jag vände bort blicken. Jag var ...