Fortsätt till huvudinnehåll

Unga mammor

Sitter och tittar på The secret life of the american teenager. Den handlar om massa tonåringar. Huvudrollen blir också gravid under första avsnittet och den handlar om hur hon klarar av att vara en tonårsmamma och skolan och att jobba.

Den är riktigt bra. Den är lite töntig ibland och den har inte dom bästa skådespelarna, men den är bra ändå tycker jag.
Jag tänkte lite på om det skulle hänt mig. Jag skulle nog aldrig klarat av det!

Jag älskar barn, och vill ha barn i framtiden, men inte nu! Jag måste ju få leva mitt liv och framförallt känna att jag klarar av att ha ett barn. Jag vill ju att mitt barn ska få det bästa möjliga liv jag kan ge.

Därför beundrar jag unga mammor så otroligt mycket. Dom kan verkligen klara av att göra flera saker samtidigt. De är så otroligt starka och modiga. Jag menar, de skulle ju bara kunna göra abort, eller att adoptera bort barnet. Men nej, dom har bestämt sig för att verkligen lägga ner liv och själ på detta lilla liv, och dom ger allt för att få allt att fungera.

Jag är inte för att man ska bli mamma innan man är redo för det, verkligen inte. Om man får barn innan man är redo, så kan det innebära att barnet inte får ett så bra liv som möjligt. Men om man verkligen bestämmer sig för att, nu jäklar ska jag bli den bästa mamman i världen! och verkligen kör för det, då är man en riktigt modig människa.

Jag hade tvivlat på mig själv varje dag och hela tiden undrat hur mitt barn hade sett mig som.

Lite tankar bara så här på eftermiddagen^^

Nu ska jag kolla på Ghost Whisperer och fixa mig litegrann innan jag åker till min Älski<3

Kram på er!
Ciao<3

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nu har jag bara mamma kvar. Pappa har somnat in. Kan ni berätta hur man gråter utan tårar? Det kommer inga tårar längre. Men jag har känslan kvar. Pappa skulle i år bli 68 år. Så han blev 67,5 år gammal. Jag saknar honom mycket

Tävling!

Ash har inte uppdaterat om min födelsedagshelg! Har inte orkat haha men ska göra det idag, *lovar* Men först måste jag visa tre plagg ifrån phoenixtshirt , eftersom jag är med och tävlar i fokis blogg Den första är denna: Hur cool är inte den då? Sen denna: Chuck Norris ftw! Fast jag tänkte mer på Andreas än på mig när jag såg den xD Sist denna: NINJA! Om jag vinner så vill jag ha dessa! Den första i Small, den andra i Medium herr och den tredje i Small. Ciao

Today...

Fan. Sen den dagen på spårvagnen när jag fick reda på att Michael skulle flytta så har jag vetat om att det skulle bli jobbigt. Men att det skulle bli så här jobbigt det hade jag ingen aning om. Jag har ett sår på min hand för att jag inte ville gråta i kyrkan. Jag körde in nageln djupt i handen. Men när jag tog emot nattvarden så brast det iaf. Han la handen på mitt huvud och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Men jag tryckte in nageln hårdare i handen. Jag tackade och ställde mig upp och gick långsamt därifrån. Senare sa Philip att man kunde se hur ledsen jag var och hur nära jag hade till tårarna. Jag gick ostadigt och såg helt sammanbiten ut. Sanningen är att jag fick koncentrera mig det fullaste för att gå utan att gråta ner till min plats. Där satt jag och tryckte in nageln i handen. Tills Leif började prata. Då brast det igen. Linda såg mig, som alltid, och gav mig en pappersnäsduk. Sen gick Michael ut i processionen och han såg mig också men jag vände bort blicken. Jag var ...